Välkommen till OM.DuoVin!

Denna webbsida innehåller information om alkoholdrycker. För att besöka sidan behöver du vara 20 år eller äldre.

Jag är under 20 år
Jag är 20 år eller äldre

Varför kan jag inte besöka er omduovin.se?

Du indikerade att du är under 20 år. Enligt alkohollagen och Konsumentverkets allmänna råd om marknadsföring av alkohol till konsumenter ska särskild måttfullhet iakttas vid all marknadsföring av alkoholdryck till konsumenter.

Jag förstår

Biodynamiskt vin

Biodynamiska viner kan certifieras om odlingarna uppfyller kraven för Demeter- eller Biodyvinmärkning. Demeter är ett internationellt nätverk med kontrollorganisationer för biodynamiska odlingar och produkter. Biodyvin är baserad i Frankrike och omfattar bara vin. Biodynamisk vinodling utgår från filosofen Rudolf Steiners teorier där odlingar ses som levande organismer och vingårdar som självförsörjande kretslopp som ingår i en kosmisk helhet. Den biodynamiske odlaren delar in året i 365 delar i stället för i fyra årstider. Inom biodynamiken är solens, månens och stjärnornas påverkan på jorden och grödorna avgörande för när man ska göra olika ingrepp i vingården. Det händer att även biodynamiska odlare måste använda kemisk bekämpning vid till exempel svampangrepp. Precis som ekologiska odlare kan kopparbaserade preparat användas tillsammans med svavel för att hålla röta och svampar borta, men de avstår så långt det går. (ref: systembolaget)

Ekfat

Vanligast med fransk eller amerikansk ek. Fransk ek - (Quercus robur) Amerikansk ek - (Quercus alba)
Ekfaten tillför vinet olika karaktärer, även ekfatens ålder, ursprung och storlek kommer att påverka smaken i vinet. Ekfaten mjukar upp druvans egna tanniner. Ett ekfatslagrat vin kan ofta lagras under längre tid. En vanlig tumregel i vinsammanhang är dock att amerikansk ek framför allt påverkar doften, medan fransk ek framför allt påverkar smaken.

Ekologsikt vin

Ekologiskt vin innebär att odlingen uppfyller de krav EU ställt upp för ekologiska viner. Tidigare räckte det med att druvorna var ekologiskt odlade, utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, för att få använda ekomärkning. För viner av årgång 2012 och senare finns regler även för själva vinframställningen. Reglerna säger att man vid framställning av ett ekologiskt vin inte får använda lika många tillsatser och processhjälpmedel som vid en konventionell vinproduktion (45 ämnen är tillåtna jämfört med 63). Gränsen för hur mycket svaveldioxid (används som konserveringsmedel) som får tillsättas är också lägre: 100 mg istället för 150 mg för rött vin, och 150 mg i vitt och rosévin jämfört med 200 mg i konventionella viner. (ref:systembolaget)

Naturvin

Det finns inget enhetligt regelsystem för vad som får kallas för naturvin, men märkning och regler är under framtagning. (Symbolen är inte officiell ännu). Naturviner odlas som ekologiska viner alltså obesprutat. Det tillsätts ingen industrijäst eller andra tillsatser, det kan finnas en begränsad mängd sulfiter i vinet. Det görs ingen manipulation av druvsaften. Oftast klareras inte vinerna och därför finns det oftast sediment kvar i flaskan. Tänk på att flaskan stå upp någon dag och dekantera naturviner innan du serverar dem. Vinerna har mer komplex smak än traditionellt tillverkade viner.

PDO

Frankrike - AOP, Traditionell term: AOC. Spanien - DOP, Traditionell term: D,O, DOCa, Vino de calidad con indición geográfica. Italien - DOP, Traditionell term: DOC, DOCG.
Protected Designations of Origin. Dess kvalitet och egenskaper ska vara påtagligt påverkat av den geografiska omgivningen, inklusive både naturliga och mänskliga faktorer. Vidare skall dess produktion, bearbetning och beredning ske inom det bestämda geografiska området. Vinet måste erhållas från druvor av arten vitis vinifera. Obs! att vi här är nära begreppet ”terroir”. Beteckningen tillåter att druvsorten/druvsorterna anges på etiketten och det finns också en framtagen PDO symbol. Flertalet länder använder de traditionella termerna av kvalitetsbeteckning vilket inte alltid underlättar för oss konsumenter.
pgi

PGI

Frankrike - IGP, Traditionell term: Vin de pays. Spanien - IGP, Traditionell term: Vino de la tierra. Italien - IGP, Traditionell term: IGT
Protected Geographical Indication. Det är en beteckning som hänför vinet till en region, en speciell plats, eller i speciella fall, till ett specifikt land. Vinet måste hålla en viss kvalitet, rykte eller andra karaktäristiska attribut som kan tillskrivas det geografiska ursprunget. Minst 85% av de druvorna som använts för dess produktion måste uteslutande komma från det betecknade ursprunget, samtidigt som även produktionen måste ske där. Vinet måste dessutom framställas av druvsorter tillhörande arten vitis vinifera eller från korsningar mellan vitis vinifera och andra arter av släktet vitis.

Sulfiter

Sulfiter/svaveldioxid är ett konserveringsmedel som skall skydda vinet mot bakterier och svampar. Sulfiter tillsätts oftast vid konventionell tillverkning men kan även bildas lite naturligt vid jäsningsprocessen. Sulfit är ett allergen som kan ge  diverse allergiska symtom. Alla viner som innehåller >10 mg sulfiter/liter måste märkas med "innehåller Sulfiter".  Vita viner innehåller mer sulfiter än röda, sulfiter bleker även vinets färg.

Tanniner

Tanniner eller garvsyra är strävheten man kan uppleva från skalet, och kärnorna i vinet från de röda vinerna. Olika druvor ger olika mycket tanninkaraktär, beroende på skalets tjocklek. Strävheten upplevs som att läpparn fastnar på tändern och det blir strävt i hela munnen. Detta sker för att garvsyran bryter ned salivets protein därav strävheten. Kombination av mat med mycket proteiner och vin med strävhet/tanniner mjuknar strävheten och vinet blir behagligt att dricka

Mousserande vin

”Min Gud jag dricker stjärnor” ska enligt sägnen munken Dom Pérignon ha sagt första gången han provade mousserande vin.
Mousserande vin: Det finns olika metoder att få kolsyra i vinet, man kan tillföra det stilla vinet kolsyra exempelvis som man tillverkar läsk. Champagnemetoden eller "Méthode Champenoise", som det bara får heta i Champagne, samma metod heter olika beroende på var det mousserande vinet produceras. Vinet Ska ha ett tryck på minst 3 atmosfärer, jämför tryck i bildäck som ligger på ca 2–2,5 atmosfärers tryck. Normalt tryck är 5–6 atmosfärer i det mousserande vinet. Har vinets kolsyretryck mindre än 3 kallas det spritsigt eller pärlande

Méthode Champenoise

" I seger förtjänar du Champagne", i nederlag behöver du den" Napoleon Bonaparte
Méthode Champenoise: Efter 1:a jäsningen får man ett stilla vin med relativt låg alkoholhalt, hög syra och torrt (vin clair). Sedan blandar man olika viner oftast från olika årgångar, (de flesta champagner är årgångslösa), en sk "assemblage". Vinblandningen läggs på flaska tillsammans med jäst och socker ”Liqueur de tirage”, kronkork sätts på flaskan, när vinet jäser en andra gång ”Prise de mousse”, med sockret bildas alkohol och koldioxid som löser sig i vinet som kolsyra. Vinet lagras sedan på jästfällningen ” sur lie” som bildats, ju längre tid vinet lagras med jästfällningen i flaskan desto mer smak av jästfällningen exempelvis bröd, brioche får vinet. Beroende på vilken produkt som tillverkas så är reglerna olika för hur länge vinet ska lagras tillsammans med jästfällningen: Lagring på jästfällning: Champagne 15 månader (min. 12 månader på jästfällning och 3 mån lagring på flaska) Vintage Champagne 36 månader (min. 12 månader på jästfällning och 24 mån lagring på flaska)

Cava med flera

Cava, Cremant, Franciacorta m.fl
Traditionell metod: Tillverkas med samma metod som Champagne. Lagras på sin jästfällning i minst 9 månader. 90% av Cavan som produceras kommer från Katalonien. De vanligaste druvorna som används är Parellada, Macabeo och Xarel - lo. Även andra druvor är tillåtna. Cremant tillverkas i Frankrike samma metod som Champagne fast i regioner utanför Champagne. Lagring på jästfällningen minst 9 månader. Det finns 8 regioner som tillverkar cremanter, druvor som används är olika från de områden de produceras. Franciacorta i Lombardiet Italien tillverkar ett mousserande vin som tillverkas på samma sätt som Champagne. Lagringskrav på jästfällningen är minst 18 månader. Druvor som används är Chardonnay, Pinot Bianco och Pinot Nero.

Tankmetoden

Tankmetoden: Det stilla vinet jäser en andra gång på tank med socker och jäst, dock ej lika länge som de andra metoderna. Därefter filtreras jästen bort och vinet klarnas. Sedan justeras sötheten i vinet och vinet tappas på flaska. Vinet får en aromatisk smak utan mer komplexa aromer som den traditionella metoden ger. Exempel på vin som tillverkas enl tankmetoden Prosecco som produceras av druvan Glera i bl,a Veneto i Italien Lambrusco som produceras av olika typer av Lambruscodruvan i bl,a Emilia-Romagna i Italien Sekt den billigare varianten som produceras i Tyskland/Österrike. Mosseux som görs i olika delar av Frankrike ofta med Chardonnay druvan.

Astimetoden

Astimetoden: Ojäst druvmust i Piemonte av Muscat druvan blandas jäst i en trycktank, vinet jäser och kolsyra löses i vinet. När vinet nått 6-9% alkoholnivå avbryts jäsningen genom att vinet kyls ned. Eftersom vinerna inte jäst ut finns det restsocker kvar i vinet.

Transfermetoden

Transfermetoden: Används ffa i Australien. Denna metod innebär att vinet har fått sin andra jäsning på flaska och töms sedan över i en trycktank för att filtreras och få sin dosage för att sedan buteljeras på nya flaskor.